Ger upp.

Ger upp med att tro att sommaren kommer, resan är bokad och betald...vi sticker i slutet av veckan.
30+++ SOL OCH VÄRME!
Det är vi värda. Och skulle solen titta fram mellan regnskurarna här hemma, så är det bonus till er som är kvar :)

/Äggmadame


Regn.

Regn ute, regn inne.

Jag har tappat intresse för att skriva.
Men det har ni nog märkt...

/Äggmadame


Överraskning.

Loggade in och fick en chock. Hela blogg.se är uppdaterat, nu känns det modernt.
Vi har som sagt påbörjat sommar semester 2012, och regnet öser ner! Åh!
Just nu letas det sista minutenresor!
Hoppas ni hade en mysig midsommar.

/Äggmadame

Gråmulet.


Jag måste erkänna att det är så himla svårt att "hitta på" rubriker. Jag är rent ut sagt kass på det.

Men det blåser upp till storm och regn, jag har satt mig stadigt i soffan. Och där tänker jag spendera resten av denna mulna måndagskväll. Har precis ätit korv med potatismos, jag har dock lite problem med griskött och har så haft sedan jag gick i 7:an i högstadiet. Så efter mycket velande vid korvkylen, så blev det kalkonkorv.
Magen är glad och nöjd.


På fredag är det midsommar, kalas först för en liten tjej och senare fest för de lite äldre.
Sill, potatis, gräddfil och såklart köttbullar. Alkoholen kommer flöda som vanligt på dessa härliga svenska högtider.
Jag håller semester från onsdag. Och Han från fredag. 



Önskar er en härlig midsommar!
/Äggmadame



En hel del tankar...


...en sådan här lördagskväll.

Vi måste gå tillbaka till år 2006,
jag hade varit singel ett tag efter ett långt barndoms förhållande som varade i 5 år.

Var mitt uppe i jobbande som skulle varvas med flytt hemifrån och möbler till denne, när Han, med stort H började på mitt jobb.
Ohh la la laaa, sa mitt hjärta och dunkade lite extra hårt.
Summan av kardemumman sa det klick och här är vi idag...drygt 6 år senare, lyckligt gifta, fint hem, fin bil.
Allt utom en extra på armen. Men jag är ung. Tur det. Han är 6 år äldre, men fortfarande så ung.

Jag har aldrig varit den gladaste människan på jorden, Kanske jag var den där pajasen som alltid ska göra alla andra glada och nöjda? Eller ensam vargen som hellre vill kuckelua själv än vara med bästisar och kompisar.

I torsdags hörde jag av en kollega att jag var så bitter. -"Varför är du så bitter för?"
Jaaaadu....var ska jag börja?, tänkte jag.


Men samtidigt är jag så fruktansvärt glad att den lycka och glädje jag visar någongång ibland, är äkta.
Istället för att le och skratta små falskt till allt.


Men en sak ang ivf och äggdonation måste ändå vara att jag och alla andra som går igenom detta kommer dock se våra små efterföljare redan i cell delnings stadie. Slå det ni andra om ni kan!
Ni som inte kan vänta till det obligatoriska ultraljudet i vecka "gud vet vad".
Vi ser livet redan efter 2 dagar.
Jaaa, men jag måste se det positiva i det.


Hej svej.
Äggmadame




RSS 2.0