Here we come!

Lyckliga torsdag, dock ej att det är min semesters sista dag, utan för att jag pratat med min bästaste. E.S och vet när hon ska donera. Jag och Han är så otroligt lyckligt lottade av att ha en vän som E.S! Hon gör mig så stolt! Det blir fler bebisar i världen och hon hjälper även par vars högsta önskan är just en bebis. Det här med storken som kommer flygandes ska jag aldrig dra för mitt barn. Vilket bullshit. Varför väljer vi att lura våra barn förresten? Med allt som hör där till, jultomten, påskharen. Varför?
Cura ringde idag! Dom har fått svar på mitt sista cellprov, och summan av kardemumman är att jag är NORMAL!
Sååå, tack för era böner, dom har hjälpt och givit resultat!
Äggdonation v. --, here we come! :)
/Äggmadame

Min mail.

Jag har en del anhängare som vill få tag i mig privat, dvs inte genom bloggen utan på mail. Vilket är enormt trevligt.
Här befinner jag mig:
aggmadame@live.se
/Äggmadame

Samlade ord.

Och ber om ursäkt för att allt står samlat, det är när jag är för lat för att ta upp datan i knät.
Ni får ta det som det är, kan tro att det är bättre detta än när bloggen är "död".
/Äggmadame

Negativt el. Positivt.

Det här om att ha gjort det tredje cellprovet, på "gammaldags" vis.
Igår infann vi oss på Cura, 10.10.
Det blev en några skrapningar med pinnar. Snack om äggdonationen och lite tårar. Måtte detta bara komma tillbaka normalt. Spänningen mellan hopp och förtvivlan.
Läkaren på Citologen har gått igenom mina tidigare cellprov och bedömer det så här: Det första ligger som lätta förändringar helt plötsligt. Och det andra var det för få celler så bedömningen kunde ej avgöras. Men han menar på att det är "godartat".
Nu får vi se vad det sista ger, är det lätta förändringar så avskriver dom mig från detta. Hoppas, hoppas!
Jag klara inte fler bergsklättringar nu.
Nu vill vi göra vår äggdonation och att allt ska gå vägen och bra.
Det är vår tur nu!
/Äggmadame

Mini semester.

Precis inkommen till vackra Göteborg, checkar in på hotellet kl. 15.00.
Lyx i överflöd med Plaza Hotell mitt i stan. Fem stjärnor och njutning.
Snart tar vi en tur ut till mamma, hon är saknad. Sen ikväll bär det av till Michelinrestaurangen Thörnströms för en 9-rätters. Livet är hårt för oss just nu, men då gäller det att försöka lyxa till det i vardagen.
Nästa vecka ska ett tredje cellprov göras. Men nu fokuserar vi på Gbg.
Kram och tack för alla styrkande kommentarer!
/Äggmadame

Cellprov med förändringar.


Jag var på Cura kliniken hos min läkare för 2 veckor sedan och gjorde mitt obligatoriska cellprov innan donationen. Allt var frid och fröjd intill i onsdags förra veckan.
Då kom ett samtal runt 12.30, det var min läkare på Curakliniken som ringde.

-"Hej, jag har fått ditt provsvar på cellprovet du gjorde hos mig förra veckan, det visar att du har förändringar på livmodershalsen. Det finns 3 nivåer. 1:an gör vi ingenting åt, men du ligger som en stark 2:a."

Min värld rasade, där står jag på innegården på jobbet och gråter, gråter. Detta innebär att donationen evt skjuts upp. Hur mycket ska jag klara av. Känner att den där väggen är nära. Mycket nära.
Så fort jag kan se mållinjen snubblar jag och den där linjen försvinner längre och längre fram i livet.
Så den nästan blir obefintlig för blotta ögat.

Jag har cancer, det var det första jag tänkte. Ta allt jag har utom livmodern. Bara ni inte tar min livmoder.


Idag var jag på akuttid till samma läkare och skulle göra ett nytt cellprov, pga att 2:an och 3:an måste följas upp. Obehagligt och med mycket tårar, mest psykist sitter det nog. Det togs vävnadsprover från livmodershalsen, och hon kunde se cellförändringar i uppförstoring, men enligt henne tycker hon inte att det ska hindra en äggdonation inom kort. Proverna skall skickas akut så jag får svar redan efter påsk.
Så att en evt operation och läkning hinns med innan donationen.


Gråten var och är där än. Hur mycket klarar jag?
Berättade även för henne att mitt minne blir allt sämre och jag tappar mycket hår.
Första symptom på Stress sa hon, och jag fick ett nummer till en Gestaltterapeut som ska vara "grym". Hon menade på att jag måste ta hand om mig själv nu och försöka släppa på lite tyglar. Och att jag inte kan göra mer nu. Jag har varit med om mycket för min ålder.


Provera börjar sätta fart, jag känner att jag behöver blöda nu. "Mensvärken" börjar komma ikapp, och jag har köpt in bindor, får ej använda tampong iom att livmodersslemhinnan måste ut. Så kom nu blödning! Jag är redo!

Tur att jag har världens bästa Han.



Tills vi möts igen.
/Äggmadame



RSS 2.0